Trots Trots och Trots!! För två veckor sen satt jag en kväll och tänkte på hur perfekt min dotter var. Vi hade varit på BVC den dagen och hon blev överröst med komplimanger och allt det där som jag tyckte var så prefekt med henne bekräftade dom också. Jag satt iaf och tänkte på det här BVC besöket och tänkte att jag måste vara den lyckligaste mamman i världen, jag hade ju lixom det mest perfekta och underbaraste barnet av alla! En dotter som åt bra, sov bra, var ständigt glad, följde sin utveckling och bara helt enkelt var perfekt!

Idag sitter jag i andra tankar:P Jag tycker visserligen fortfarande att hon är det finaste som finns MEN nu har min lilla underbara Tilde gott in i nästa "härliga" fas... JAG KAN SJÄLV!! MEN JAG VET INTE VAD JAG VILL fasen. Igår åt min lilla dam INGENTING och idag åt hon bara 2 riskakor, en banan och en mugg yoghurt! Min matglada tjej har nämligen bestämt sig för att det hon ska äta är ENDAST det hon lagat till själv(!) allt jag eller Alex tog i vägrade hon att stoppa i munnen:S Hela dagarna består av tjut och skrik för att hon inte får som hon vill eller för att vi inte förstår vad hon menar eller nått liknande:S När hon vaknar så börjar hon dagen med att tjuta och fortsätter med det humöret hela dagen igenom! Jag älskar den här lilla varelsen mer än livet men hon driver mig till vansinne!! Hur klara alla andra föräldrar det här? Jag vill ha tillbaka min glada lilla flicka som på morgonen alltid mötte mig med ett stort leende och ett: MAMMA!:D Hoppas denna fas går över fort!